Flamman publicerar i dagens nummer en artikel av Otto Rehbinder som beskriver hur borgarna ställer till ett större problem på sikt genom att sälja ut vår gemensamma egendom. Och gör detta genom att i vanlig ordning göra ett problem av något som inte är ett problem för att rättfärdiga sina ideologiska utförsäljningar.
Klicka i texten du just läser och förundras.

<!–
@page { size: 8.5in 11in; margin: 0.79in }
P { margin-bottom: 0.08in }
–>

Utförsäljningarna
är en ekonomisk förlust för Sverige

Utförsäljningen
av vår gemensamma egendom motiveras med att det minskar
räntekostnaden på en alldeles för stor statskuld. Det
måste avfärdas som kvalificerat struntprat.

Den
borgerliga regeringen planerar att sälja
statliga bolag för 200 miljarder kronor under innevarande
mandatperiod. Motivet till utförsäljningarna kan
sammanfattas enligt följande: nyliberal ideologi.
I en första
omgång är sex bolag utpekade: Nordea, Telia Sonera, OMX,
Vasakronan, SBAB och Vin & Sprit. En påstådd
anledning till utförsäljningarna är att betala av på
statsskulden.
Teoretiskt skulle detta innebära mindre
räntekostnader för staten. Nu är det emellertid så
att de planerade vinsterna för bolagen är större än
de minskade räntekostnaderna. Detta innebär med andra ord
en löpande förlust framöver. Att minska statsskulden
är därför inte något hållbart skäl.
Speciellt inte då Sveriges offentliga skuldsituation är
utomordentligt god.

Den formella benämningen när man
beskriver olika länders offentliga skulder är offentlig
nettoskuld. Detta syftar till det samlade resultatet av ett lands
offentliga finansiella tillgångar med avdrag för
skulderna. Fasta tillgångar i form av byggnader och järnvägar
m.m. tas inte upp.
Sverige har inte längre någon
offentlig nettoskuld. Det finns visserligen skulder, men dessa
överträffas av ännu större finansiella
tillgångar. Summan är istället ett överskott på
dryga 500 miljarder kronor.
I diagrammet ser vi att det bara är
ett fåtal av OECD-länderna, däribland Norge och
Finland, som överträffar Sverige när det gäller
offentliga förmögenheter. Diagrammet visar skulderna som
procent av BNP. Negativ skuld är således tillgångar.
De allra flesta länderna har skulder, totalt sett.
Att ett
land befinner sig på skuldsidan innebär nödvändigtvis
inte problem. Det beror på vad de lånade pengarna använts
till. I de allra flesta fall rör det sig om fruktbara
investeringar som betalas av under längre tid, exempelvis vägar,
sjukhus och universitet m.m. som förhoppningsvis bidrar till en
positiv utveckling.

Vi kan konstatera åtminstone tre
viktiga saker när vi jämför ländernas offentliga
nettoskulder. 1. Det finns inget som säger att offentlig
skuldsättning per automatik är av ondo. Många länder
har stora skulder som balanseras av värdefulla investeringar som
betalas efterhand som de förbrukas. 2. Sverige har under inga
omständigheter problem med ”statsskulden”
Tvärtom,
vi har synnerligen goda möjligheter till omfattande
investeringar och fortfarande vara skuldfria. 3. Sveriges skuldläge
kan överhuvudtaget inte motivera utförsäljning av väl
fungerande statliga företag.

I Sverige finns fortfarande
en utbredd föreställning om att vi har problem med en stor
statsskuld. Detta är en seglivad myt som grundades genom Svenskt
Näringslivs (dåvarande SAF) opinionsbildning kring
”krisen” under 1970-talet och framåt. Kristänkandet
blev ledstjärnan i en strategi att svartmåla det svenska
välfärdssamhället. Med krisens hjälp kunde
nyliberala idéer få fotfäste. 1982 var framgången
ett faktum. Socialdemokraterna vann visserligen valet men påbörjade
sin Tredje vägens politik, vars ekonomiska program utgick från
kristänkandet. Lösningarna hade starka inslag av nyliberala
resonemang och bröt därmed den traditionella keynesianska
inriktningen. Näringslivet stod både för
problembeskrivning och lösningar.

Idag ger de statliga
bolagen vinster och utgör en viktig del i Sveriges långsiktiga
närings- och regionalpolitik. Utan några hållbara
motiv kommer de att säljas till högstbjudande – trots att
de svenska statsfinanserna är bland de starkaste i världen.
Regeringens skäl för detta är rent ideologiska och
stämmer väl överens med ett av nyliberalismens mål
– utplånande av gemensamt ägande.

Otto Rehbinder
Vänsterpartiet

Lasse Ohly fyller på och sammanfattar i samma ärende:

Kalla Fakta i TV4 visade idag ett inslag om den hårdnade attityd som intas av försäkringskassorna för att jaga sjuka och där man friskskriver sjuka människor så att de inte kan få det rättmätiga bidrag de ska ha med en mänsklig politik och regering. Den här hänsynslösa behandlingen tvingar sjuka att söka socialbidrag.

TV4 Kalla Fakta skriver på sin hemsida:

Cirka 19 000 svenskar ligger i tvist med Försäkringskassan om rätten till sjukpenning.

"Vi
frågar inte hur sjuk du är, utan vilken arbetsförmåga du har", lyder
Försäkringskassans senaste marknadsföringsslogan. Men vad innebär
egentligen Försäkringskassans nya uppdrag för de sjuka? Kalla fakta har
besökt Sveriges "friskaste" kommun – Jönköping, med lägst andel
sjukskrivna i landet. Samtidigt hade Jönköping under 2005 störst andel
avslag på sjukpenningansökningar.

Slut TV4

Programmet visade att statisken säger att Jönköping är Sveriges friskaste stad. En statistik som ljuger.
En statistik som bara visar att försäkringskassan betalar ut mindre i bidrag än övriga Sverige. Hur kan en sådan statistik påstås visa att Jönköping är Sveriges friskaste stad ?
För den som vet vad statistik är säger detta: Försäkringskassan betalar i Jönköping ut mindre pengar till sjuka än övrigs Sverige.
Det är den enda tolkning som ska och bör göras av denna statistik. Sedan ska en person med kunskaper i statistik ställa frågan: VAD visar statisken INTE och börja behandla dessa resultat på samma sätt.
Det gjordes i programmet: En massa människor beviljas inte sjukbidrag för att de inte kan visa intyg från läkare på att de är sjuka. Intyg har de men de duger inte åt försäkringskassan som kräver intyg som inte går att få eftersom de kraven inte går att uppfylla!
ALLTSÅ: Försäkringskassan är bättre läkare än legitimerade läkare med mångårig utbildning. Som läkare skulle jag bli ordentligt förbannad och det visade sig i programmet att detta håller på att hända nu också.
Dessutom var det någon i programmet som sade att detta är att göra ett problem av något som inte är ett problem.

Vi återvänder till TV4:s Kalla Fakta sida:

– Det är allmänt bekant att försäkringskassan i Jönköping för några år
sedan började tillämpa ett mer restriktivt sätt att pröva rätten till
sjukpenning. Det har lett till en väldigt kraftig ökning av antalet
överklagade mål i länsrätten, säger lagman Hans-Erik Jonasson.

En av dem som råkat illa ut är Lena.
Efter att ha jobbat som städerska i nästan 20 år råkade hon ut för en
trafikolycka. Trots flera läkarintyg som säger att hon inte kan arbeta
har Försäkringskassan vägrat betala ut sjukpenning. Samtidigt har hon
inte heller rätt till a-kassa – eftersom hon är sjuk. I över två år har
Lena tvingats leva på socialbidrag.

– Hur kan de bedöma en person utan att träffa en? Jag har jobbat hela mitt liv. De har kränkt mig, säger Lena till Kalla fakta.

Slut TV4

Här har vi ett typexempel på hur regeringars jagande av sjuka slår helt fel och ett typexempel på att den lilla människan drabbas i besparingsivrarnas hetsjakter helt tvärtemot den politik jag vill företräda som ska sätta den lilla människan i centrum och inte behandla en människa på detta ovärdiga sätt, en människa som råkar ut för en olycka och blir betraktad som samhällets fiende och som en parasit som lever på samhället. istället för att samhället hjälper och ser till människan.

Jag är irriterad!

Det här är vad jag menar med ett RÄTTVIST, SOLIDARISKT SAMHÄLLE som skapar TRYGGHET för alla.
Det jag gett exempel på i denna artikel är ett exempel på vad som händer i ett samhälle som inte är sådant.

Nu protesterar vi mot SL:s orättmätiga höjning av biljettpriset på enkelresor.
Klicka i texten och delta om du tycker detta verkar angeläget

BLIXTAKTION MED
FLYGBLADSUTDELNING

Som väl de flesta åtminstone i vänsterrörelsen känt under det senare året har vi dels haft enormt svårt att nå ut i media och att ens få tid i media om det inte handlat om skandaler förstås. Nu var det väl mest socialdemokraterna som ensamma stod för dessa sista året och av det skälet bevakades. Vänstern hade inte mycket skandaler utom del avgångar som självklart kom i media direkt dock.

 
Idag kom bekräftelsen på det vi pratat om och känt en längre tid:

SVT Nyheter skriver idag:

Positiv valbevakning av alliansen

Aldrig förr har en socialdemokratisk
statsminister skildrats så negativt i medierna och den borgerliga
alliansen så positivt som i förra årets valrörelse.

Det menar
medieprofessor Kent Asp, som för nionde valet i rad analyserat
mediernas nyhetsrapportering. När det gällde sakområden fick de
borgerliga i stort välja som de ville, skriver han på Dagens Nyheters
debattsida.

Socialdemokraterna fick däremot träda fram i arbetslöshetsfrågor på ett sätt som de själva inte önskade, enligt Kent Asp.

Elva medier undersöktes
Asp
har undersökt rapporteringen under valrörelsens sista månader i
Rapport, Aktuellt, Nyheterna, Ekot, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet,
Göteborgsposten, Aftonbladet, Expressen och Metro.

I åtta av de
undersökta elva medierna behandlades alliansen gynnsammare än
socialdemokraterna och samarbetspartierna, skriver Asp.
Den mest
positiva behandlingen fick de borgerliga i Dagens Nyheter och Expressen
medan Aktuellt och Ekot behandlade socialdemokraterna och stödpartierna
mest gynnsamt. Göteborgsposten och Aftonbladet stod för den mest
balanserade bevakningen.

Ensidigt negativ
När
det gäller sakområden var det framför allt moderaterna och
centerpartiet, men också de borgerliga i stort, som fick välja som de
ville.

Asp skriver att han anser att beskrivningen av de
borgerligas goda sammanhållning inför valet var skälig men menar attdet
kan diskuteras om mediernas ensidigt negativa bild av Göran Persson var
lika skälig.

SLUT SVT

Allvarligast i ovanstående tycker jag är att statstelevisionen inte får bäst betyg för balans. DET är djupt oroväckande. Det är som jag ser det ett absolut krav på en statsfinansierad television. Detta krav är inte alls lika stort på partiknutna tidningar där man har som uppgift att föra fram den politik man själv tror på. Detta får inte förekomma i en licensfinansierad television. Här är kraven på balans och opartiskhet närmast rigorösa åtminstone i nyhetsbevakning.

Men hursomhelst nu finns det svart på vitt att det vi tyckt och känt var rätt och riktigt och det gör väl ingen gladare direkt men vi vet ju åtminstone att vi hade rätt………..

Jan Wester

Det är uppenbart att den nya regeringen hatar de som inte äger produktionsmedlen och det intensivt dessutom. De ständiga attackerna på a-kassan gör att arbetstagarna ska tvingas till underkastelse och underdånighet mot överheten.
Det är borgarnas dolda agenda bakom denna politik. För mig är detta uppenbart.

Den nya minoritetsregeringen, jag kallar den så eftersom den inte ens stöds av 50% av folket.
Och det gjorde den inte i valet heller, men enligt demokratins spelregler så ska de då regerera över majoriteten. Det är så demokratin fungerar och det är inte mycket att orda om.

Nu har man bestämt sig för att ytterligare förstöra a-kassan helt i strid med logik och sans och vett.
Nu ska folk tvingas ta jobb i Kiruna om man är bosatt i Skåne………………

Idag säger reglerna att arbetssökande under de första 100 dagarna har rätt att begränsa sig till sitt eget yrkesområde och geografiska område i sitt jobbsökande

Denna regel avskaffas nu!!!!

Alltså: äger man inga produktionsmedel ska man heller inte äga bostad, detta trots att alla i den här regeringens värld, ska äga sin bostad! Ja jag vet att det låter huvudlöst men den här regeringen är okunnig, maktfullkomlig och ignorant.
Vad är det för mening att äga en bostad om man ändå måste flytta varje gång man slutar. För att en högutbildad skulle stå ut med att steka hamburgare på McDonalds en längre tid kan nog bara en medlem i den här regeringen vara så naiv att han kan tro.
Sedan frågar jag mig vilken arbetsgivare som är intresserad av denna arbetskraft ? Eftersom man tvingas söka jobb man inte vill ha eller kan och det dessutom på en ort man heller inte vill vara på.
En undersökning visade ju här igår att arbetsgivarna inte är intresserade av att anställa utan istället satsar på att effektivisera produktionen. Observera att detta i praktiken betyder att man tänker sparka folk. Alltså inte anställa. För mig är detta självklart, arbetsgivarna har nu i flera års tid arbetat på att trimma organisationerna. Varför skulle en ny regering göra allt detta jobb onödigt ?
Alltså skapas endast låglönejobb med den politik den här regeringen bedriver och det är också dess syfte. Det är exakt det man vill ha för att trycka ner människor och visa överhetens makt.

För alla som ser Littorin i nyhetssändningarna torde detta framgå klart.

Ingen förståelse överhuvudtaget för att företagen INTE skulle kunna dela ut 165 miljarder till sina aktieägare
om de inte hade dessa förhatliga medarbetare som genererade dessa vinster.
Jag anser att det är dags att visa respekt för de som genererar dessa vinster istället för ett kompakt hat.

Eftersom det i denna högkonjunktur i ett av världens absolut rikaste länder bedrivs något slags krispolitik undrar man ju hur denna politik skulle se ut i en lågkonjunktur. Det tror jag ingen av oss vill uppleva!

Precis som vänsterpartiet samt socialdemokraterna förespråkar regeringens utredare vänsterpartiets och socialdemokraternas ideer.

Dessutom ger han den gamla majoriteten helt rätt när det gäller att först göra en kravspecifikation sedan en implementation. Precis det gjorde den gamla regeringen. Nu ville den nya majoriteten in och fingra även på detta beslut. Den nya regeringen styrs inte av logiskt tänkande vilket härmed torde vara bevisat. Utan  av övertron på att sveriges stat är ett företag. DET ÄR INGET FÖRETAG och SKALL INTE DRIVAS som ett sådant heller. En stats uppgift är att ge service till sina medborgare. Jag menar självklart inte att detta ska göras med finanser i fritt fall. Med det förslag om citytunnel som v+s hade innan det ödesdigra valet hade detta blivit verklighet. Det som är problem i Stockholm är trängseln i tunnelbanan. Därför filades denna ide av. Som tydligen blev väldigt rätt. Med den politik borgarna bestämt sig för kommer nu detta att troligen att bli ett problem. Vi hade iden med finansiering via biltullar av detta. Det vill ju borgarna använda för vägbyggen istället. Vi kan också tänka oss att bygga vägar men saker måste prioriteras rätt.
Vi vill inte ha ett system som först tillser bilisternas behov och när detta är klart vi har en fattighetsmassa som varken har råd att åka kommunalt eller bil. Därför måste kommunaltrafiken i första hand prioriteras och det är viktigt för vänsterpartiet av flera skäl.
Ungdomar kan vi nog vara överens om har en taskig ekonomi taskiga anställningsförhållanden. Att tillse att de kan åka billigt kommunalt tror vänsterpartiet är rätt politik. Att driva denna grupp på flykt till andra kommuner som är det som sker idag sker anser vi vara orimligt. Därför är vi också emot den hejdlösa utförsäljningen mot allmännyttan som borgarna sysslar med. Vi vill ha billiga lägenheter för folk utan förmögenheter ÄVEN i Täby.
Det är så här vi vill ha ett SOLIDARISKT, RÄTTVIST Täby som skapar TRYGGHET för alla.

I senaste Vänsterpress berättar vår EU kommissionär Jens Holm om vad som händer i Europas allra heligaste OCH lägger till några mycket intressanta kopplingar på temat solidaritet. Klicka i texten som är mycket läsvärd och förhoppningsvis ökar förståelsen till varför vänsterpartiet anser att EU är ett högerprojekt även om det brukar säljas som att det från början var ett vänsterprojekt. Det kanske det var DÅ, men implementationen av EU har ingenting med vänsterpolitik att göra. EU är idag ett rent högerprojekt helt ointressant för den vanlige medborgaren och fullständigt obegripligt är att ett land som tillhör de som betalar mest ska krypa för överheten och utsättas för en kanske hårdare granskning än något annat EU-land.

Rövarkapitalism

LÄSTE NYLIGEN  EN HISNANDE ARTIKEL  i Dagens Nyheter  om den ryska gasjätten Gazprom, som delvis privatiserades under början av 1990-talet. Det är minst sagt hårresande att läsa om alla som skodde sig på realisationen av gemensamt ägd egendom. En av dem som verkligen gjorde sig en hacka var för övrigt svenske Anders Åslund, en av de främsta rådgivarna till chockterapin i Ryssland (han förfogar nu över 15 miljoner kronor i Gazpromaktier), Idag kan man krasst konstatera att femton år av nyliberal chockterapi har lett till ökad fattigdom och sociala problem i Ryssland. Medellivslängden är idag kortare i Ryssland än den var 1965. Bara för att ta ett konkret exempel.

SÅDAN UTVECKLING BRUKAR KALLAS rövarkapitalism. Skönt, tänker jag, att det iallafall inte är så illa i vårt Sverige eller EU. Eller ? När jag gick ut från EU-parlamentet i Bryssel häromkvällen slog mig något annat. Jag var sen som vanligt och det var kallt och ruggigt. Där satt hon igen, den unga mamman med sin fyra- möjligen femåriga son. Med handen utsträckt, och tiggde.  Rätt ned på marken i kalla Bryssel i slutet av november. Jag hörde moderatpolitikern i Stockholm Kristina Axen Olins röst eka i bakhuvudet: "Ge inga pengar till tiggarna i tunnelbanan!" Kanske skulle några renläriga marxister uppmana mig detsamma, ehuru av andra skäl. Ändå kan jag inte låta bli att ge de sista mynten jag har i fickan till mamman och haspla ur mig några trevande fraser på franska: "Det verkar inte så kul att sitta här. Vad heter din son? Hoppas ni får det bättre".

OCH FRAMFÖR ALLT kan jag inte låta bli att dra paralleller till Ryssland: Det finns möjligen inte lika många fattiga i EU som i Ryssland och statlig egendom myglas inte bort till höger och vänster, men faktum är att antalet fattiga ökar i unionen. För närvarande lever 17 procent, eller 70 miljoner av EU:s befolkning under fattigdomsgränsen. Bara i rika Tyskland är sju miljoner fattiga, enligt en ny rapport. Och hur var det med rövarkapitalismen ? När EU snart röstar igenom det så kallade postdirektivet tror vår svenska EU-kommissionär att det bara handlar om att effektivisera postväsendet. Det som kommer att bli följden är förstås massiv konkurrensutsättning och privatiseringar. Posten är bara ett exempel på offentlig verksamhet som EU kräver ska föras över till privata ägare.

I senaste numret av EU-kommissionens tidning Europaposten berättas det att EU ska dra Sverige inför EG-domstolen för vårt statliga tv-sändningsbolag Boxer. Kraven på att konkurrensutsätta apoteket, Systembolaget och Svenska Spels verksamhet är andra exempel. Liksom det ständiga mantrat från EU-kommissionen om att vi måste sänka våra skatter och avreglera vår arbetsmarknad.
Vare sig mamman som tigger utanför EU-parlamentet eller någon annan av de 70 miljoner fattiga i EU har något att vinna på något ökad valfrihet, men till priset av uteblivet samhällsansvar.

Jens Holm

Om du trodde att högerregeringens ideer om sänkt a-kassa bara handlar om att sänka ersättningsnivåerna och höja avgifer så har du nog inte förstått vidden av högerregeringens förslag. Jag försöker bena ut alla försämringar i artikeln du får upp om du klickar i texten du just läser.
Redan i sitt 1:a majtal tog Lars Ohly upp allt det som skulle hända med a-kassan om olyckan var framme vid valet. Och tyvärr var den ju det!

Det här är de nya reglerna:

Dyrare att vara medlem i a-kassan

• Den vanliga grundavgiften blir liksom tidigare 106 kronor och går till att täcka kassans administrationskostnader.
• Utöver detta kommer höjningen på
  troligen 250 kronor per månad. Inte förrän i slutet av december är det
  formellt bestämt exakt vad den blir. Alla betalar utom helt arbetslösa.
  
• Från årsskiftet är avgifterna till a-kassa och fackförbund inte längre avdragsgilla.

…svårare att få ersättning…

• Det så kallade arbetsvillkoret skärps
  – gränsen höjs från 70 till 80 arbetade timmar/månad under sex månader.
  Bara antalet faktiskt arbetade timmar räknas.
• Sjukdom, föräldraledighet och studier räknas inte.
• Studenter som söker jobb har efter 90 dagar kunnat få 320 kronor per dag från alfakassan. Detta studerandevillkor avskaffas nu.

…och lägre ersättning

• Om man klarat tröskeln till a-kassan,
  vilket de flesta gör, beräknas den så kallade normalarbetstiden; antal
  timmar en vanlig månad. Nu ska den räknas som snitt av de senaste tolv
  månadernas arbetade timmar.

Tid med sjuk- och föräldrapenning får
dock räknas bort från snittet. Men den som haft oregelbundna
arbetstider eller gått på socialbidrag drabbas, liksom pappa Ingemar i
exemplet bredvid.
Detta påverkar alla som anmäler sig arbetslösa efter årsskiftet.

• Det förhöjda taket de första 100
  dagarna tas bort, i stället gäller 680 kronor som tak från början. Det
  berör cirka 1 300 arbetslösa Transportare.
• Från dag 201 sänks
  a-kasseersättningen från 80 till 70 procent. Cirka 1 600 arbetslösa
  inom Transport mister upp till 1 900 kronor.
• Från dag 301 gäller 65 procent, på villkor att man deltar i jobbgaranti. Annars kan man inte få ersättning alls.
• Regeringen inför dock ett
  särskilt undantag: Den som är förälder till barn under 18 år får
  behålla 70 procent upp till 450 dagar.

Dessa nivåsänkningar slår igenom direkt i januari månads utbetalningar.

• Samordning införs – vid utbildningar
  hos arbetsförmedlingen förbrukas a-kasse-dagarna fortare. Arbetslösa
  kommer att fortare tvingas ned på lägre ersättningsnivåer.

Först sade Sverige nej till en gemensam valuta i en folkomröstning. Sedan stoppades förslaget till ny EU-grundlag i folkomröstningar i Frankrike och Holland. En organisation med självinsikt hade på allvar ställt sig frågan: varför röstar människor nej? Men det klarar inte dagens EU av.

Debatt: "EU lider fortfarande av en nej-chock"

Lars Ohly, partiordförande (v)

13 dec 2006 –
Först sade
Sverige nej till en gemensam valuta i en folkomröstning. Sedan
stoppades förslaget till ny EU-grundlag i folkomröstningar i Frankrike
och Holland. En organisation med självinsikt hade på allvar ställt sig
frågan: varför röstar människor nej? Men det klarar inte dagens EU av.

Unionen saknar demokratisk legitimitet
och uppfyller inte minimikraven på en demokrati. Lagstiftningsmakt har
förts från nationella parlament till EU:s institutioner. I denna
struktur har väljarna mycket små möjligheter att utkräva ansvar av
makthavarna.

En del tror att EU kan reformeras inifrån och
omvandlas till ett demokratiskt samarbete där storföretagens intressen
pressas tillbaka. Det menar jag är en illusion. Den nyliberala
politiken och det överstatliga stormaktsbygget utgör två grunder för
hela unionen. 

Första halvåret 2007 är Tyskland ordförande i EU.
Då ska den tyska regeringen föreslå hur arbetet med ett nytt fördrag
ska fortsätta. I mars 2007 är det tänkt att EU:s stats- och
regeringschefer ska göra en gemensam deklaration om övergripande mål
med ett nytt fördrag och vid toppmötet i juni ska man enas om en
färdplan. Förbundskansler Angela Merkel vill att en omarbetad
konstitution ska antas under 2009, då Sverige är ordförandeland andra
halvåret. Enligt denna tidsplan ska regeringen Reinfeldt delta i såväl
förhandlingar som beslut om ett nytt fördrag för EU. 

Det är
skandalöst att EU var en icke-fråga i årets valrörelse. Såväl
socialdemokraterna som de borgerliga vägrade diskutera frågan.
Vänsterpartiet krävde inför valet att en folkomröstning ska genomföras
om EU:s nya grundlag. Nu riskerar vi att en riksdag som saknar mandat
att fatta beslut om en ratificering av EU:s nya grundlag ändå gör just
detta. En sådan behandling har ingenting med demokrati att göra. 

 
Anledningen till rädslan för en folkomröstning
kan sökas i det tydliga nej till EMU som svenska folket uttalade i
folkomröstningen 2003. Reinfeldt var på den förlorande sidan då och det
sved och han vill inte riskera att hamna där igen. Därför säger
regeringen och socialdemokraterna nej till en folkomröstning.

Att
gå vidare med EU:s grundlag och fatta beslut ovanför folks huvuden vore
att erkänna att EU inte har något med demokrati att göra. Det skulle
orsaka en sådan förtroendekris för EU att den skulle vara omöjlig att
reparera. En ny grundlag medför att innebörden av det svenska
medlemskapet förändras i grunden och därför måste svenska folket ges
möjlighet att påverka beslutet.

Lars Ohly, partiordförande (v)

Läs Ali Esbatis tänkvärda krönika från senaste Flamman genom att dubbelklicka i denna text. Trodde du att EU inte påverkar svensk politik så är det nog dags att tänka om. Dubbelklicka och begrunda
Själv fick denna skrivning mig att vakna upp:
Det är ingen naturlag att Sverige måste vara klassens ljus i accepterande av impopulära EU-beslut.

PRECIS! Här är pudelns kärna! Låt oss bli obekväma!

EU: Beslut har fattats

Några EU-relaterade frågor har sökt sig upp till den mediala ytan under
senare tid. Förslaget till tjänstedirektiv – som skulle ge
privatisering av samhällelig verksamhet en stöt framåt och underlätta
lönedumpning – skapade facklig mobilisering på många håll och tvingade
fram en slags kompromiss i EU-parlamentet. Men kompromissen, mellan
socialdemokrater och konservativa, innebär fortfarande ett steg i
marknadsliberal riktning, och viktiga prejudicerande avgöranden har
överlämnats till EG-domstolen.
Vaxholmsfallet väntar på utslag i samma domstol. Här ska det bestämmas
om svenska fackföreningar har laglig rätt att vidta konfliktåtgärder
för att hävda svenska kollektivavtal. Det är med andra ord själva
grundplåten för den svenska arbetsmarknadsmodellen som ska bedömas
juridiskt. Regeringen har hemligstämplat de andra EU-ländernas inlagor
till domstolen.
I dagarna framkom att EU kanske kommer att lägga in en dödsstöt mot
hela den svenska allmännyttan. Fastighetsägarunionen har klagat hos
överheten. Det kan bli fastställt att modellen bryter mot reglerna för
statsstöd och att bolagen alltså måste höja hyrorna.
De här frågorna är ändå undantag. Det mesta av EU:s påverkan på lagar
och regler i Sverige förblir okänt för svensk allmänhet. Stora sjok av
EU-beslut meddelas bara efter fullbordat faktum. Massvis med människor
inom regeringskansliet, myndigheter och institutioner arbetar med att
integrera EU-lagar i svensk rätt, utan att detta blir föremål för
sedvanlig debatt.
En stor del av påverkan sker också genom att beslut inte fattas. Nya
regeringens förslag om sänkt arbetsgivaravgift för en del särskilda
tjänstebranscher är förvisso mycket dåligt. Men att den först måste
bedömas av EU-kommissionen, gentemot EU:s statsstödsregler, är
anmärkningsvärt. I själva verket finns det en mängd goda förslag som
genom åren aldrig ens presenterats, eftersom de kunnat bryta mot
EU-regler. Om dessa blir det heller ingen politisk debatt.
Form och innehåll hänger samman. EU-maskineriet mal på i nyliberal
riktning, och gör det genom att frågorna samtidigt hanteringsmässigt
framstår som byråkratiska istället för politiska. Den nyliberala
politiken avpersonifieras, blir svårare att mobilisera mot.
EU:s demokratifrämmande överprövningsrätt och nyliberala grundton kan
inte bara behandlas som pliktskyldiga fotnoter. Den välgrundande
EU-skepsis som finns i Sverige behöver få resonans i det politiska
samtalet. Det kan inte räcka med ständiga axelryckningar åt en
utveckling som gör det allt svårare att bedriva politik inom ramen för
svenska demokratiska strukturer. Det behövs en rörelse för upprördhet
över EU-beslut, och politiskt tryck för obstruktion av dem. Det är
ingen naturlag att Sverige måste vara klassens ljus i accepterande av
impopulära EU-beslut.

Ibland upplever man också på vänsterkanten en motvilja mot
EU-diskussioner för att de kan riva upp sår i socialdemokratin och
försvåra en regeringsduglig koalition inför nästa val. Men det är
tvärtom. Om det inte förs en politisk diskussion kommer vänsterpartiet
att ställas inför en pest-eller-kolera-situation: att acceptera
business as usual på EU-området, eller tvingas sura på basis av sådant
som många kan uppfatta som tjurskalligt principrytteri. Med en
föregående politisk debatt blir det lättare att finna konstruktiva
vägar framåt.
EU-minister Cecilia Malmström uppges nu ”ladda” för 2009.

Under detta år ska enligt planerna nya länder anslutas till unionen,
det bortröstade konstitutionsförslaget i någon form tas ut ur frysboxen
och Sverige åter hålla i ordförandeklubban. Ladda om, borde alltså även
den EU-kritiska vänstern göra.