I veckan som gick pratades om att småbarnsföräldrar vill jobba mindre och umgås mer med sina barn i nyhetsrapporteringarna. Min undran var: var är Lars Ohly i detta reportage ? Det finns ett parti i riksdagen som driver frågan och de tillfrågas inte ens i stalig licensfinansierad television.
Att man ska behöva gå till SVT Opinion på en webb som många inte ens har access till för att få denna konsumentinformation är för mig skrämmande.

Klicka i texten och läs vad SVT borde ha gjort i sitt program!

Lars Ohly, vänsterpartiet: Kortare arbetstid gynnar barnfamiljer

SVT har i samarbete med SCB undersökt
barnfamiljers behov av och inställning till bland annat kortare
arbetstid och hjälp i hemmet. Undersökningen visar att både stödet för
kortare arbetstid och att anlita hjälp med hushållsarbete är stort.

Vilken lösning som efterfrågas varierar. Tydligt är dock att
många småbarnsföräldrar har svårt att få tiden att räcka till både till
arbete, familj och egen tid. Att vi lever i ett samhälle där tiden för
många är en bristvara är väl känt. Dagens norm om 40 timmars
normalarbetstid härstammar från femtiotalet, en tid då kvinnor
lönearbetade i långt mindre utsträckning än idag. Den sammanlagda
arbetstiden för ett hushåll har sedan dess ökat dramatiskt och kvinnors
självklara rätt till egen försörjning ifrågasätts endast av
familjefundamentalister på den yttersta högerkanten.

Men trots att kvinnor
lönearbetar i nästan lika hög utsträckning som män är det obetalda
hemarbetet fortfarande kvinnors huvudansvar. "Lösningen" har blivit att
kvinnor i mycket högre utsträckning än män arbetar deltid. Och det är
här frågan blir brännande. Om vi menar allvar med jämställdheten måste
vi våga föra fram politiska reformer som utmanar den rådande
arbetsfördelningen.

Högerregeringens enda svar på frågan är
förslaget om skattesubvention för s.k. hushållsnära tjänster. Det
förslaget kommer inte att öka jämställdheten utan enbart göra det
möjligt för vissa välbeställda familjer att med hjälp av skattemedel
köpa billiga tjänster. Hemarbetet fortsätter att vara kvinnors ansvar
och män kan köpa sig fria från kravet att göra sin del av jobbet.

En generell arbetstidsförkortning
frigör tid för både kvinnor och män. Den innebär att kvinnor, som till
stor del betalar mäns möjlighet att jobba heltid med eget deltidsarbete
och huvudansvaret för det obetalda hemarbetet, kommer att frigöras från
deltidsfällan. Tidigare försök med arbetstidsförkortningar har visat
att kortare arbetstid ökar jämställdheten.

Finansminister
Anders Borg avfärdar, i en intervju i Rapport, hela frågan om
arbetstidsförkortning med att vi inte har råd. Han hävdar att
konjunkturinstitutet har räknat ut att sex timmars arbetsdag skulle
kosta 10 miljarder kronor. Det är en siffra som även jag som
förespråkare för en arbetstidsförkortning måste erkänna dessvärre är i
underkant. En generell arbetstidsförkortning kommer att kosta men
tidigare arbetstidsförkortningar har varit möjliga att genomföra utan
att samhällsekonomin hotas. Produktiviteten ökar stadigt och det är
fullt möjligt att göra ett politiskt val att delar av
produktivitetsökningarna ska tas ut i form av kortare arbetstid.

Det är klart att det
kommer att kosta och självklart ska vi inte genomföra vare sig denna
eller andra reformer på ett oansvarigt sätt. Men reformen har
strategisk betydelse för jämställdheten och rättvisan i samhället.
Frågan är om vi anser oss ha råd med rättvisa eller om vi ska fortsätta
att acceptera ett samhälle där kvinnor systematiskt missgynnas och
tvingas betala för mäns betalda arbete med sitt eget obetalda.

Lars Ohly
Vänsterpartiet

Uppdaterades: 09 feb 2007